Den 9 april 1940 vaknade svenskarna till beskedet att Tyskland ockuperat både Danmark och Norge. Sverige var med ens omringat av kriget, och beredskapsåren tog sin allvarligaste vändning: mobilisering, mörkläggning och ransoneringskort blev vardag.
Året 1940 i korthet
- Statsminister: Per Albin Hansson, i spetsen för samlingsregeringen. Statschef: kung Gustaf V.
- Inflation: cirka 13,5 procent (SCB) – krigets prischock.
- Penningvärdet: 100 kronor år 1940 motsvarade cirka 3 164 kr i dagens penningvärde.
- Svenska mästare i fotboll (säsongen 1939/40): IF Elfsborg. I ishockey: IK Göta.
Det hände i Sverige 1940
- I mars slutade Finlands vinterkrig mot Sovjetunionen. Tusentals svenska frivilliga hade stridit på finsk sida under parollen ”Finlands sak är vår”, och insamlingarna till grannlandet hade engagerat hela folket.
- 9 april anföll Tyskland Danmark och Norge. Sverige mobiliserade i hast – hundratusentals män kallades in till beredskapstjänst, och landet omgavs nu av krigförande eller ockuperade stater åt alla håll.
- Sommaren 1940 inleddes den omstridda permittenttrafiken: tyska soldater på permission tilläts resa med tåg genom Sverige mellan Norge och Tyskland – en av neutralitetspolitikens mest kritiserade eftergifter.
- Ransoneringarna utvidgades till allt fler varor – kaffe, socker och andra basvaror krävde kuponger, och mörkläggningsgardinerna åkte upp i fönstren.
Det hände i världen 1940
- Maj–juni: Tyskland invaderade Frankrike, som kapitulerade efter bara sex veckor. Brittiska styrkor evakuerades mirakulöst från Dunkerque.
- Sommaren och hösten rasade slaget om Storbritannien i luften – Churchills ”aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” myntades om RAF:s piloter.
- November: Franklin D. Roosevelt valdes till USA:s president för en tredje mandatperiod.
Musiken och kulturen 1940
Beredskapstidens Sverige sjöng med Ulla Billquist – hennes ”Min soldat” blev själva ljudspåret till permissioner och fältpost. På biograferna svängde det: Alice Babs i filmen Swing it, magistern! gjorde swingen till ungdomskultur, till somliga moralväktares stora förfäran.
Sporten 1940
Kriget ställde in det mesta av det internationella idrottsutbytet – OS i Helsingfors 1940 blev aldrig av. Hemma rullade dock seriespelet vidare: IF Elfsborg vann Allsvenskan och IK Göta tog SM-guldet i ishockey. I skuggan av beredskapen skulle svensk idrott snart få sin största stjärna – en skogsarbetarson från Jämtland vid namn Gunder Hägg stod inför genombrottet.
Vardagen 1940
Den 27 mars 1940 infördes den första ransoneringen – och först ut var, till mångas förtvivlan, kaffet. Snart följde socker, matfett och allt fler varor, och Statens livsmedelskommissions kuponger blev vardagens nya valuta. Mörkläggningsgardinerna åkte upp i varje fönster, bensinen gick till försvaret och de bilar som alls fick rulla byggdes om till knattrande gengasdrift. I hundratusentals hem stod fars stol tom – beredskapstjänsten kunde vara i månader, och fältposten och radions ”Min soldat” band ihop familjerna.
Vad kostade det 1940?
Kriget slog direkt mot plånboken: priserna rusade med 13–14 procent, samtidigt som allt fler varor bara kunde köpas mot kuponger. En hundralapp 1940 motsvarade cirka 3 164 kr i dagens penningvärde, och en tia (cirka 316 kr i dagens penningvärde). Räkna om i prisomräknaren.
Visste du att …?
- … kaffet var den allra första varan som ransonerades? Kupongerna infördes den 27 mars 1940 – och kaffet blev också en av de sista varorna att bli helt fri, först 1951 var kaffekupongerna definitivt historia.
- … OS 1940 ställdes in två gånger om? Spelen var först tilldelade Tokyo, flyttades till Helsingfors när Japan drog sig ur – och ställdes till slut in helt när kriget kom.
Kända personer födda 1940
1940 föddes fotbollskungen Pelé (23 oktober), Beatles-medlemmarna John Lennon (9 oktober) och Ringo Starr (7 juli), skådespelaren Al Pacino (25 april) och kampsportslegendaren Bruce Lee (27 november).
Vanliga frågor om 1940
Var Sverige med i andra världskriget?
Nej. Sverige förklarade sig neutralt och stod utanför kriget – men påverkades djupt av det, med massmobilisering, ransoneringar, mörkläggning och omstridda eftergifter till Tyskland som permittenttrafiken.
När infördes ransoneringen i Sverige?
Den 27 mars 1940, med kaffet som första vara. Ransoneringssystemet byggdes sedan ut till allt fler varor och avvecklades stegvis – de sista kupongerna försvann först 1951.
Vad var permittenttrafiken?
Tyska soldater på permission tilläts från sommaren 1940 resa med tåg genom Sverige mellan det ockuperade Norge och Tyskland. Trafiken blev en av neutralitetspolitikens mest kritiserade eftergifter och sades upp i augusti 1943.
Fler år att minnas finns i översikten över alla årtal.