Illustration av en svensk lanthandel där en gammaldags kassaapparat möter en modern kortbetalning

Prisomräknaren: räkna om priser från 1830 till i dag

Var allting billigare förr? Prisomräknaren ger dig svaret på några sekunder. Skriv in ett belopp, välj året det gäller och se vad det motsvarar i dagens penningvärde. Det går lika bra att räkna åt andra hållet och se vad en hundralapp i dag hade varit värd i farmors plånbok. Verktyget täcker nästan två sekler, från 1830 fram till senast fastställda årsmedeltal.

Prisomräknaren: vad motsvarar det i dagens pengar?
Källa: SCB, levnadskostnadsindex/KPI (juli 1914 = 100), årsmedeltal 1830–2025. Åren 1915–1917 är interpolerade av SCB.

Så använder du prisomräknaren

  1. Skriv beloppet i kronor. Decimaler går att skriva med komma, till exempel 1,50.
  2. Välj från vilket år beloppet kommer. Listan går tillbaka till 1830.
  3. Välj till vilket år du vill räkna om. Förvalt är det senaste året med fastställt årsmedeltal.
  4. Tryck på Räkna om eller Enter. Svaret visar beloppet och hur många gånger högre eller lägre prisnivån är.

Vill du räkna baklänges väljer du ett senare år som startår och ett tidigare år som slutår. Då ser du vad dagens 500 kronor hade motsvarat när dina föräldrar gifte sig. Räknaren fungerar mellan vilka två år som helst i serien, så du kan jämföra 1950 med 1980 utan att gå via i dag.

Formeln: så räknar du själv

Omräkningen bygger på en enda division. Du tar beloppet, multiplicerar med indextalet för året du räknar till och delar med indextalet för året beloppet kommer från. Indextalen kommer från SCB:s historiska serie, där juli 1914 är satt till 100.

Belopp i dag = belopp då × index för året du räknar till ÷ index för året beloppet kommer från

Ta 1 000 kronor år 1970 som exempel. Indextalet för 1970 är 605 och för 2025 är det 6 107. Räkningen blir 1 000 × 6 107 ÷ 605, vilket ger ungefär 10 094 kronor. Prisnivån har stigit drygt tio gånger på 55 år. Det är exakt den kvoten räknaren använder.

Vad 100 kronor från olika år är värda i dag

Tabellen visar vad 100 kronor från ett urval av år motsvarar i 2025 års penningvärde, det senaste året med fastställt årsmedeltal. Kolumnen längst till höger anger hur många gånger högre prisnivån är i dag.

År 100 kr då motsvarar (2025 års kronor) Prisnivån i dag jämfört med då
1830 9 725 kr 97,2 gånger högre
1850 9 183 kr 91,8 gånger högre
1870 7 615 kr 76,1 gånger högre
1890 7 558 kr 75,6 gånger högre
1900 7 101 kr 71,0 gånger högre
1910 6 518 kr 65,2 gånger högre
1914 6 101 kr 61,0 gånger högre
1920 2 254 kr 22,5 gånger högre
1930 3 770 kr 37,7 gånger högre
1940 3 164 kr 31,6 gånger högre
1950 2 349 kr 23,5 gånger högre
1960 1 500 kr 15,0 gånger högre
1970 1 009 kr 10,1 gånger högre
1980 418 kr 4,2 gånger högre
1990 201 kr 2,0 gånger högre
2000 160 kr 1,6 gånger högre
2010 138 kr 1,4 gånger högre
2015 133 kr 1,3 gånger högre
2020 124 kr 1,2 gånger högre
2024 101 kr 1,0 gånger högre

Två saker sticker ut. En hundralapp från 1914 är värd mer i dag än en hundralapp från 1920, eftersom prisnivån nästan tredubblades mellan de två åren. Ett belopp från 1830 är bara värt ungefär 60 procent mer än ett från 1914, trots att det skiljer 84 år. Under hela 1800-talet stod prisnivån nästan still, med långa perioder av sjunkande priser.

Inflationen år för år 1940-2025

Diagrammet visar hur mycket prisnivån förändrades varje år sedan 1940, beräknat ur samma SCB-serie som räknaren använder. Staplarna över nollstrecket är år med stigande priser. De få som pekar nedåt är år då priserna föll. Snittet för hela perioden ligger på drygt fyra procent per år, men variationen är stor.

-2%0%5%10%15%1940: 13,5 procent19401941: 13,5 procent1942: 6,8 procent1943: 0,4 procent1944: -0,4 procent1945: -0,4 procent1946: 0,4 procent1947: 3,0 procent1948: 5,8 procent1949: 0,4 procent1950: 1,6 procent19501951: 16,9 procent1952: 7,2 procent1953: 0,6 procent1954: 0,6 procent1955: 2,7 procent1956: 5,0 procent1957: 4,5 procent1958: 4,3 procent1959: 0,8 procent1960: 4,1 procent19601961: 2,2 procent1962: 4,8 procent1963: 3,0 procent1964: 3,1 procent1965: 5,2 procent1966: 6,6 procent1967: 4,0 procent1968: 2,0 procent1969: 2,7 procent1970: 6,9 procent19701971: 7,4 procent1972: 6,0 procent1973: 6,7 procent1974: 9,9 procent1975: 9,8 procent1976: 10,4 procent1977: 11,3 procent1978: 10,1 procent1979: 7,2 procent1980: 13,6 procent19801981: 12,1 procent1982: 8,5 procent1983: 8,9 procent1984: 8,0 procent1985: 7,4 procent1986: 4,2 procent1987: 4,2 procent1988: 5,8 procent1989: 6,4 procent1990: 10,5 procent19901991: 9,3 procent1992: 2,3 procent1993: 4,7 procent1994: 2,2 procent1995: 2,5 procent1996: 0,5 procent1997: 0,5 procent1998: -0,2 procent1999: 0,5 procent2000: 1,0 procent20002001: 2,4 procent2002: 2,2 procent2003: 1,9 procent2004: 0,4 procent2005: 0,5 procent2006: 1,4 procent2007: 2,2 procent2008: 3,4 procent2009: -0,3 procent2010: 1,3 procent20102011: 2,6 procent2012: 0,9 procent2013: -0,0 procent2014: -0,2 procent2015: -0,0 procent2016: 1,0 procent2017: 1,8 procent2018: 2,0 procent2019: 1,8 procent2020: 0,5 procent20202021: 2,2 procent2022: 8,4 procent2023: 8,5 procent2024: 2,8 procent2025: 0,7 procent20251951: 16,9 %1980: 13,6 %2023: 8,5 %
Årlig förändring av prisnivån i Sverige 1940-2025, beräknad ur SCB:s levnadskostnadsindex/KPI (årsmedeltal). Håll muspekaren över en stapel för att se året.

Tre perioder syns tydligt. Först krigsinflationen 1940-1942 och prisstoppet som följde, då priserna stod nästan stilla fram till 1946. Sedan de långa åren mellan 1970 och 1990, när inflationen i snitt låg på drygt åtta procent per år. Sist den korta men kraftiga toppen 2022-2023, som kom efter nästan 30 år av låg och stabil inflation.

De största prischockerna

Det här är åren då priserna steg mest sedan serien började 1830. Listan domineras av krig och kriser.

  • 1918: 47 procent. Första världskrigets varubrist nådde sin kulmen och gav den högsta noteringen i hela serien. Redan 1917 hade priserna stigit med 26 procent.
  • 1951: 16,9 procent. Koreakriget drev upp världsmarknadspriserna på råvaror. Det blev efterkrigstidens värsta prischock i Sverige.
  • 1980: 13,6 procent. Den andra oljekrisen slog igenom fullt ut. Året därpå låg inflationen kvar på 12 procent.
  • 1940 och 1941: 13,5 procent per år. Andra världskriget stängde handelsvägarna och ransoneringskorten blev vardag. Prisstoppet som infördes 1942 fick sedan inflationen att stanna av.
  • 1990: 10,5 procent. Högkonjunkturen i slutet av 80-talet kulminerade strax innan 90-talskrisen bröt ut.
  • 2022 och 2023: 8,4 och 8,5 procent. Energipriserna rusade efter Rysslands invasion av Ukraina. Sedan slog räntehöjningarna igenom i hushållens bolånekostnader. I december 2022 var inflationstakten enligt KPI 12,3 procent. Årsmedeltalet 2023 blev det högsta sedan 1991.

När priserna föll

Deflation betyder att den allmänna prisnivån sjunker. Under 1800-talet var det vanligt: serien har 34 år med fallande priser mellan 1830 och 1910. Det kraftigaste raset kom 1921 och 1922, när priserna föll med 18,5 och 16,7 procent två år i rad. Efterkrigsdepressionen sammanföll med att Riksbanken förberedde återgången till guldmyntfoten. På två år sjönk prisnivån med nästan en tredjedel.

Sedan dess har priserna bara sjunkit marginellt: KPI föll med 0,2 till 0,4 procent åren 1944, 1945, 1998, 2009 och 2014. Åren 2009 och 2014 berodde nedgången främst på sänkta räntor, som slår direkt mot bolånekostnaderna i KPI.

Inflationen decennium för decennium

Snittet per decennium visar de långa linjerna bättre än enskilda år. Mellan 1830 och 1910 rörde sig prisnivån knappt alls. Sedan följde två världskrig, en depression med fallande priser och efterkrigstidens långa period av stigande priser, som kulminerade på 1970-talet.

Decennium Snittinflation per år Prisnivåns förändring under decenniet
1830-talet 0,8 procent +9 procent
1840-talet -0,3 procent -2 procent
1850-talet 1,9 procent +21 procent
1860-talet 0,0 procent 0 procent
1870-talet 0,9 procent +9 procent
1880-talet -0,8 procent -8 procent
1890-talet 0,6 procent +6 procent
1900-talet 0,9 procent +9 procent
1910-talet 11,2 procent +189 procent
1920-talet -5,0 procent -40 procent
1930-talet 1,8 procent +19 procent
1940-talet 3,0 procent +35 procent
1950-talet 4,6 procent +57 procent
1960-talet 4,0 procent +49 procent
1970-talet 9,2 procent +141 procent
1980-talet 7,6 procent +108 procent
1990-talet 2,3 procent +25 procent
2000-talet 1,5 procent +16 procent
2010-talet 1,0 procent +11 procent
2020-talet (till 2025) 4,5 procent +24 procent

Från 1990-talet och framåt har inflationen varit betydligt lägre. Riksbanken beslutade om ett inflationsmål på två procent 1993 och målet började gälla 1995. Sedan dess har snittet legat nära målet, med undantag för toppen 2022-2023.

KPI, KPIF och inflationsmålet

Prisomräknaren använder KPI, konsumentprisindex, som är det mått SCB för tillbaka ända till 1830. KPI mäter vad en genomsnittlig varukorg kostar och inkluderar hushållens räntekostnader för bolån. Därför kan KPI svänga kraftigt när Riksbanken ändrar räntan. I augusti 2023 stod stigande bolåneräntor för 2,9 procentenheter av inflationstakten.

KPIF är samma index men med fast ränta. Det är det mått Riksbanken styr efter sedan september 2017, med målet att inflationen ska ligga på två procent per år. För att räkna om gamla priser är KPI ändå rätt val, eftersom KPIF bara finns från slutet av 1980-talet.

Exempel ur historien

  • Mjölken 1970: en liter för omkring 1,50 kronor motsvarar cirka 15,1 kr i dagens penningvärde.
  • Barnbidraget 1948: det första allmänna barnbidraget på 260 kronor per barn och år motsvarar cirka 6 227 kr i dagens penningvärde.
  • Kvitt eller dubbelt 1957: drömvinsten på 10 000 kronor motsvarar cirka 164 167 kr i dagens penningvärde.
  • Tv-apparaten 1958: omkring 1 000 kronor för en 17-tummare motsvarar cirka 15 740 kr i dagens penningvärde. Det var ungefär en månadslön för en industriarbetare.
  • En hundralapp 1830: den bär på en köpkraft av cirka 9 725 kr i dagens penningvärde.

Prisnivå är inte samma sak som köpkraft

Att priserna i en gammal annons ser löjligt låga ut betyder inte att livet var billigt. Lönerna var lika mycket lägre. Reallönerna har mångdubblats sedan 1800-talet, så för de flesta varor krävs i dag betydligt färre arbetstimmar än förr. Omräknaren visar prisnivåns förändring och inte hur många timmar någon behövde arbeta för en vara.

Indexet mäter en genomsnittlig varukorg. Enskilda varor har gått sin egen väg: elektronik har blivit dramatiskt billigare än snittet medan hantverkstjänster ofta blivit dyrare. Varukorgen har också bytts ut över tid, från ved och fotogen till mobilabonnemang. Se omräkningen som en välgrundad tumregel och inte som en exakt växelkurs mellan epoker.

Felkällor att känna till

  • Åren 1915-1917 är beräknade av SCB genom linjär interpolering, eftersom årsmedeltal saknas för de åren.
  • Årsmedeltal jämnar ut svängningar inom året. Ett pris från december ett år med hög inflation ligger högre än årets snitt.
  • Lokala prisskillnader syns inte. Indexet gäller hela riket.
  • Dagens penningvärde betyder senast fastställda årsmedeltal. Priser från innevarande år räknas om först när SCB publicerat årets siffra.

Vanliga frågor om prisomräkning

Hur mycket är 1 000 kronor från 1970 i dagens pengar?

cirka 10 094 kr i dagens penningvärde. Motsvarande belopp från 1990 är cirka 2 012 kr i dagens penningvärde och från 2010 cirka 1 377 kr i dagens penningvärde.

Hur mycket är 100 kronor från 1950 värda i dag?

cirka 2 349 kr i dagens penningvärde. Prisnivån har stigit drygt 23 gånger sedan 1950.

Vilket år hade Sverige högst inflation?

1918, då priserna steg med 47 procent enligt SCB:s serie. Efter andra världskriget är 1951 års 16,9 procent den högsta noteringen.

Vilket index bygger omräkningen på?

SCB:s levnadskostnadsindex och konsumentprisindex, uttryckt som årsmedeltal och sammanhängande från 1830. Åren 1915-1917 är enligt SCB beräknade genom interpolering.

Hur långt tillbaka går omräknaren?

Till 1830, som är startåret för den svenska indexserien. Äldre belopp går inte att räkna om med samma säkerhet.

Varför får jag ett annat svar i andra räknare?

Räknare som bygger på månadstal eller på KPIF ger något annorlunda svar. SCB:s egen prisomräknare går tillbaka till 1920-talet och kan räkna med enskilda månader. Prisomräknaren här använder årsmedeltal, vilket passar bäst när du vet året men inte månaden.

Hur ofta uppdateras dagens penningvärde?

En gång per år, när SCB i januari publicerar årsmedeltalet för föregående år. Då flyttas dagens penningvärde fram ett år.

Varför känns gamla priser ändå orimligt låga?

Därför att lönerna var lika mycket lägre. Omräknaren visar prisnivåns förändring och inte hur många arbetstimmar en vara kostade. Reallönerna har mångdubblats sedan 1800-talet, så det mesta är i dag billigare räknat i arbetstid än vad indexet antyder.

Se vad som hände samma år

Priserna är bara en del av tidsresan. På årtalssidorna läser du vad som hände i Sverige och världen varje år från 1940 och framåt, med händelserna, musiken, sporten och vardagen. Priserna är alltid omräknade. Börja i översikten över alla årtal och hitta ditt år.

Rulla till toppen