Det finns designers som syns överallt, och så finns det designers som i tysthet förändrar vardagen. Carl arne breger hör definitivt till den senare gruppen. Under flera decennier satte han sin prägel på svensk industridesign, ofta utan att hans namn hamnade i centrum. Ändå möter vi hans tankesätt i allt från säkerhetsprodukter till smarta vardagsföremål. Han kombinerade teknik, funktion och form med ett tydligt mål: design skulle göra livet enklare, tryggare och mer mänskligt.
Vägen in i svensk industridesign
Carl arne breger föddes 1932 och utbildade sig senare vid Konstfack i Stockholm, där han tidigt började intressera sig för industridesign. Sverige stod då mitt i en stark moderniseringsvåg, och breger insåg snabbt att formgivning kunde spela en avgörande roll i utvecklingen. Han ville inte bara rita vackra saker, han ville lösa problem.
Efter studierna tog han steg för steg en tydlig position som en av landets mest nyskapande industridesigner. Han arbetade både konstnärligt och tekniskt, och han rörde sig obehindrat mellan olika branscher. Dessutom engagerade han sig i undervisning och blev senare professor i industridesign vid högskolan i Göteborg, där han formade många av de designers som i dag för vidare hans tankar.
Mister plast, Han med hinken
Han fick tidigt två smeknamn som följde honom genom hela karriären: “Mister Plast” och “han med hinken”. Det första kom från hans genomslag som en av Sveriges mest banbrytande plastformgivare. Ingen annan använde plast lika modigt, lekfullt och funktionellt som han – och därför började journalister och kollegor kalla honom Mister Plast redan på 1960-talet. Det andra smeknamnet, han med hinken, syftade på den numera klassiska kvadrathinken som blev en av hans största framgångar. Den var enkel, stapelbar, lätt att bära och tillverkad i ett stycke plast – och samtidigt så typiskt Breger att den nästan blev hans varumärke. Smeknamnen fångar hans personlighet väl: en designer som både drev utvecklingen framåt och gjorde vardagen enklare för helt vanliga människor.
Funktion först – men aldrig utan form
Ett tydligt kännetecken för carl arne breger är hans kompromisslösa fokus på funktion. För honom var design inte ett tunt lager yta, utan en integrerad del av hela lösningen. Han utgick från användaren, från situationen och från de praktiska kraven, och lät formgivningen växa fram därifrån.
Samtidigt brydde han sig om hur saker ser ut och känns. Han arbetade gärna med enkla, tydliga linjer och vågade använda färg när det förstärkte budskapet. Just därför upplevs många av hans produkter som både moderna och tidlösa, trots att flera av dem skapades för många årtionden sedan.
Den ikoniska livbojen och säkerhet i vardagen
Den mest kända produkten som ofta kopplas till carl arne breger är den orangea livbojen som sitter vid badplatser, hamnar och bryggor runt om i Sverige. Den är lätt att känna igen, lätt att använda och utformad för att fungera snabbt i skarpt läge. Här blir hans designfilosofi extremt tydlig: inga onödiga detaljer, tydlig färg, enkel konstruktion och maximal funktion.
Livbojen är mer än en produkt; den är ett exempel på hur design kan rädda liv. Samtidigt visar den hur breger lyckades förena samhällsansvar med formkänsla. Den ser enkel ut, men bakom enkelheten ligger många medvetna beslut om form, material och användbarhet.
Vardagens tysta innovationer
Förutom livräddningsutrustning arbetade carl arne breger med en lång rad vardagsnära produkter. Han ritade köksredskap, förpackningar och ergonomiska lösningar som gjorde arbetet i hemmet och på arbetsplatsen smidigare.
Han intresserade sig tidigt för plast och nya material, inte för att följa en trend, utan för att materialen gav nya möjligheter. Genom att utnyttja plastens formbarhet kunde han skapa föremål som var lättare, säkrare och mer ergonomiska än äldre varianter i metall eller trä. Dessutom insåg han att god form kunde göra även enkla bruksföremål mer intuitiva att använda.
- Vattenkannan i styrenplast för Gustavsberg (1959) – en skulptural och lättviktig kanna som blev stilbildande för svensk plastdesign.
- TV-kannan “Signatur” för Husqvarna Borstfabrik (1962) – en elegant och praktisk hushållskanna anpassad för samtidens nya tv-vanor.
- Apelsinpressen “Duett” (1967) – en smart, enkel och stapelbar press som gjorde citrusredskap mer ergonomiska och hygieniska.
- Glassförpackningen “BigPack” (1970) – en banbrytande förpackning i plast som gjorde stora familjeförpackningar standard i svenska hem.
- Margarinasken “Flora” (1972) – en ikonisk och funktionell margarinförpackning som kombinerade lätt vikt, tydlig form och god staplingsförmåga.
- Barncykelsitsen “Rex” (1975) – en helgjuten plaststol som ökade barns säkerhet på cykel och satte en ny standard för ergonomi.
- Telefonapparaten “Diavox” för Televerket (1975) – en modern och användarvänlig telefon med utbytbara kåpor och tydlig form.
- Kvadrathinken (ca 1959) – en funktionell hink i nytänkande form som utsågs till en av 50-talets bästa plastinnovationer.
- Ergonomiska hushållsredskap (1950–1970-tal) – plastbaserade köks- och hushållsverktyg som gjorde vardagsarbete enklare och mer skonsamt.
- Hjälpmedelsprodukter för äldre och personer med nedsatt rörlighet – smarta, användarcentrerade lösningar som förbättrade självständighet och trygghet.
Design för människor – inte bara marknaden
En annan central del i Bregers arbete är hans tydliga fokus på användaren. Han talade ofta om att design måste utgå från verkliga behov, inte från tillfälliga marknadsidéer. Därför arbetade han gärna nära brukare, testmiljöer och praktiska situationer.
Han formgav bland annat produkter för äldre och personer med nedsatt rörlighet, där ergonomi och tydlighet var avgörande. Genom förstärkta grepp, tydliga kontraster och smarta proportioner gjorde han det lättare för fler att klara vardagen själva. På så sätt blev hans design inte bara estetisk – den blev inkluderande och socialt medveten.
Läraren och förebilden
Som professor och lärare spred carl arne breger sina idéer långt utanför sina egna projekt. Han uppmuntrade studenter att tänka i system, att se design som en del av större sammanhang och att aldrig slarva med användarens perspektiv.
Många som gått hans kurser vittnar om hur han betonade ansvar. En designer påverkar hur människor rör sig, arbetar, leker och skyddar sig. Därför måste designern tänka både kreativt och långsiktigt. Breger såg industridesign som ett verktyg för samhällsutveckling, inte bara som ett sätt att skapa säljbara produkter.
Ett levande arv i svensk design
När carl arne breger gick bort 2023 lämnade han efter sig mer än en samling föremål. Han lämnade efter sig ett sätt att tänka. I dag när vi pratar om hållbarhet, tillgänglighet, trygghet och tydlighet i design, rör vi oss ofta i de spår han var med och drog upp.
Hans arbeten visar att riktigt bra design inte behöver ropa efter uppmärksamhet. Den arbetar i tysthet, dag efter dag, och gör livet lite enklare. Livbojen som alltid finns där, handtaget som känns självklart att greppa, verktyget som ligger rätt i handen – allt detta bär på spår av en formgivare som tog sitt uppdrag på djupaste allvar.
Carl arne breger visade att industridesign kan vara både mänsklig, modig och ansvarsfull. Därför fortsätter hans idéer att inspirera – i utbildningar, på designkontor och i varje svensk vardag där genomtänkta föremål gör skillnad.
Foto: Porträtt av designer Carl-Arne Breger, tagen i samband med the International Household fair.
Bilden på Carl-Arne Breger finns att köpa hos IMS Vintage Photos