Illustration av barn som hoppar hage och hopprep på en svensk bostadsgård på 1950-talet.

Barnlekar förr och nu: från hopprep till tv-spel

Lek är en spegel av sin tid. I barnens lekar syns hur mycket utrymme som fanns, vad som gick att köpa och hur vuxna såg på frihet och trygghet. Den här sidan jämför lekarna då och nu med siffror, museisamlingar och mätningar i stället för nostalgi. Källorna går från Nordiska museets samlingar till Mediemyndighetens undersökning 2025.

Det visar sig att bilden av förr är mer nyanserad än den brukar vara. Rika och fattiga barn lekte med olika saker, bygglekplatser var en dansk uppfinning som blev svensk och skärmtiden hos de yngsta har gått ned de senaste åren. Sidan har ett diagram över skärmtid, en tidslinje och en räknare där du kan jämföra ett barns dag med rekommendationerna.

Kort svar: Barn lekte förr mest utomhus med hemgjorda leksaker och lekar som fan-krig, kol-sot och stenkastning i vatten. I dag lekar de också med skärm, men tiden med skärm har minskat sedan 2022 enligt Mediemyndigheten. Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 60 minuters rörelse per dag för barn mellan 6 och 17 år.

Barnlekar förr och nu i korthet

  • Förr: mycket utelek, hemgjorda leksaker i många hem och köpta leksaker hos de som hade råd.
  • Bygglek: Emdrup 1943, Sverige på 1950- till 1970-talen, Göteborg 1966.
  • Skärmtid 5 till 8 år: 1 timme och 37 minuter 2024 mot 1 timme och 57 minuter 2022.
  • Rörelse: minst 60 minuter per dag för barn 6 till 17 år.
  • Digitala spel 5 till 8 år: 66 procent 2024, 7 procentenheter färre än 2022.
  • Skolgårdar: krympt med fyra kvadratmeter per elev på tre år enligt SCB.

Tidslinje för barnlekar

  • 1884Korgmakaren Ivar Bengtsson startar det som blir Brio i Boalt i Skåne.
  • Början av 1900-taletBarn i byn Gesunda leker fan-krig, kol-sot och stenkastning enligt Sollerö hembygdsförening.
  • 1908Ivar Bengtssons tre söner tar över och kallar företaget Brio.
  • Omkring 1910Nordiska museets första insamling av leksaker. N. Keyland samlar främst i Västsverige.
  • Omkring 1930Nordiska museets andra insamling med frågelista nummer 31, Leksaker och spel.
  • 1930Landskapsarkitekten C. Th. Sørensen föreslår lekplatser med största möjliga frihet.
  • 1943Skrammellegepladsen öppnar i Emdrup utanför Köpenhamn.
  • 1950- till 1970-talenBygglek sprids i Sverige.
  • 1958Brios tåg i trä har sålts i Europa sedan detta år, det tidigaste datum källan anger.
  • 1966Göteborgs första bygglekplats öppnar i Flatås.
  • 1985Nintendo släpper NES i Nordamerika.
  • 3 december 1994Sony släpper PlayStation i Japan.
  • 18 november 2011Minecraft släpps officiellt.
  • 2014Bygglek återvänder till Göteborg i Långströmsparken.
  • 23 september 2025Mediemyndigheten släpper Ungar och medier 2025.

Så lekte barn förr

Nordiska museet har troligen landets största leksamling men den berättar lite om barnens egna lekar och är socialt ensidig, med fina leksaker från fina människor. Det skriver Eva Lis Bjurman i tidskriften Rig 1980.

Museet gjorde sin första insamling omkring 1910 och den andra omkring 1930 med frågelistan Leksaker och spel. På senare år har det samlat hemgjorda leksaker systematiskt, bland annat genom att låta äldre återskapa leksaker de mindes. En av dem, född i Kristianstad 1918, berättade om en fattig uppväxt utan köpta leksaker och om fotbollar av hopknycklade tidningar som höll tre till fyra sparkar.

De rika barnen hade tennsoldater och cyklar. I Jämtland lekte barn på 1920-talet nästan uteslutande med hemgjort.

Lekar i Gesunda

Sollerö hembygdsförening har samlat lekar från byn Gesunda i början av 1900-talet. Kol-sot var en nattlek vid fullmåne där hälften av barnen gömde sig i skogsbrynet och sotade ansiktet med kol. I fan-krig gömde ett lag en fana på en stång som det andra laget skulle leta upp.

Binda Näcken innebar stenkastning i vatten och en platt sten kunde enligt hembygdsföreningen studsa tio till tolv gånger. Barnen spelade också innelekar som Kråk-Erik, där en blindfälld person med en askpanna försökte gissa vem som talade.

Bygglek: lekplatsen som kom från Danmark

Den danske landskapsarkitekten C. Th. Sørensen noterade att barn trivdes bäst i stökiga miljöer och föreslog 1930 lekplatser med största möjliga frihet inom ett inhägnat område. Skrammellegepladsen i Emdrup öppnade 1943 under den tyska ockupationen. Den var full av restmaterial och hade en vuxen lekledare.

Enligt Form/Design Center spreds bygglek i Sverige på 1950-, 1960- och 1970-talen och i dag finns bara en handfull kvar. Göteborgs första bygglekplats öppnade i Flatås 1966 och åtta fanns i mitten av 1970-talet. Efter en omorganisation i början av 1990-talet lades verksamheten ned och den återvände först 2014 i Långströmsparken i Biskopsgården.

Sverige sågs på 1950-talet som ett föregångsland för barnvänlig planering. Planerare använde bygglek, bemannade lekplatser och riktlinjer för nya bostadsområden.

Leksakerna: från trä till plast

Brio grundades 1884 i Boalt i Skåne av korgmakaren Ivar Bengtsson. Hans tre söner tog över 1908 och döpte företaget till Brio, efter familjenamnet och orten Osby. Träleksakstågen har sålts i Europa sedan 1958 enligt Wikipedia och Ravensburger köpte Brio den 8 januari 2015.

Nordiska museet påpekade själv 1980 att samlingen speglar de som hade råd.

Tv-spelens intåg och den digitala leken

Årssidorna på den här sajten noterar tre milstolpar. Nintendo släppte NES i Nordamerika 1985, Sony släppte PlayStation i Japan den 3 december 1994 och Minecraft släpptes officiellt den 18 november 2011.

Spelen förändrade leken men den fysiska leken försvann inte. Mediemyndighetens undersökning visar att andelen som spelar digitala spel har minskat under det senaste decenniet. Bland barn mellan 5 och 8 år spelade 66 procent 2024 och det är 7 procentenheter färre än 2022.

Skärmtid då och nu

Mediemyndigheten jämförde skärmtiden hos barn mellan 0 och 8 år med vad den var två år tidigare. Svaren samlades in mellan oktober 2024 och februari 2025 och tiden med dator, surfplatta och mobil minskade i alla tre åldersgrupperna.

Skärmtid per dag i minuter för barn 0 till 1 år, 2 till 4 år och 5 till 8 år, 2022 och 2024 0 till 1 år39 min (2022)16 min (2024) 2 till 4 år77 min (2022)51 min (2024) 5 till 8 år117 min (2022)97 min (2024) Ljus stapel är 2022 och mörk stapel är 2024. Ungefärliga mått enligt föräldrarnas svar.
Skärmtid per vanlig dag. Källa: Mediemyndigheten, Småungar och medier 2025.

För de äldre barnen gäller samma riktning. Tiden med digitala enheter har enligt Mediemyndigheten minskat med 40 minuter per dag sedan 2022 för barn mellan 9 och 12 år.

Rekommenderad skärmtid mot uppmätt skärmtid
Ålder Rekommendation enligt 1177 Uppmätt 2024
0 till 1 år Ingen skärmtid under 2 år 16 minuter
2 till 4 år Högst 1 timme per dag för 2 till 5 år 51 minuter
5 till 8 år Högst 1 timme för 5 år och 1 till 2 timmar för 6 till 12 år 97 minuter

Åldersgrupperna i rekommendationen och mätningen överlappar bara delvis, så jämförelsen är ungefärlig. Mätningen bygger på föräldrars uppskattning.

Räknare: en dag jämförd med rekommendationerna

Fyll i värden.

Gränserna kommer från Folkhälsomyndighetens rekommendationer i den version som 1177 publicerar. Den övre gränsen är 60 minuter för 2 till 5 år, 120 minuter för 6 till 12 år och 180 minuter för 13 till 18 år.

Skolgårdar och lekytor

Enligt SCB, som Form/Design Center återger, hade skolgårdarna krympt med fyra kvadratmeter per elev under tre år, nästan 8 procent. Boverkets rekommendation är 40 kvadratmeter lekyta per barn i förskolan och 30 i grundskolan. Form/Design Center skriver att en bra skolgård kan täcka upp till en tredjedel av barnets dagliga rörelsebehov under skoldagen.

Så blir det ofta fel om barnlekar

Ett vanligt påstående är att alla barn förr lekte fritt med enkla saker. Nordiska museets egen kritik visar att samlingarna speglar de som hade råd och att fattiga barn gjorde sina leksaker själva.

Det finns också påståendet att skärmtiden bara ökar. Mediemyndighetens mätning visar sjunkande tider sedan 2022 för barn från 0 till 12 år. Ett tredje är att digitala spel har tagit över. Andelen som spelar har minskat under det senaste decenniet och bland 5 till 8 år spelar fortfarande två av tre.

Barnlekar i årssidorna

På sidan för 1985 finns NES och 1994 är året för PlayStation. Minecraft hör hemma på 2011. Översikterna för 1980-talet, 1990-talet och 2010-talet samlar åren.

Vanliga frågor

Hur lekte barn förr?

Barn lekte förr mycket utomhus och ofta med hemgjorda leksaker. Nordiska museets samlare fann att barn i Jämtland på 1920-talet nästan uteslutande lekte med hemgjort, medan barn med mer pengar kunde ha tennsoldater och cyklar.

Vad är bygglek?

Bygglek är lekplatser där barn bygger och river själva med restmaterial och en vuxen lekledare. Den första, Skrammellegepladsen i Emdrup utanför Köpenhamn, öppnades 1943 under den tyska ockupationen. I Sverige spreds idén på 1950-, 1960- och 1970-talen och Göteborgs första bygglekplats öppnade i Flatås 1966.

Hur mycket rörelse behöver barn?

Folkhälsomyndighetens rekommendation, som 1177 återger, är minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag i genomsnitt för barn mellan 6 och 17 år. Aktiviteten ska höja pulsen och göra barnet lite andfått.

Hur mycket skärmtid rekommenderas?

Enligt 1177 bör barn under 2 år inte ha någon skärmtid. För 2 till 5 år är gränsen högst 1 timme per dag, för 6 till 12 år högst 1 till 2 timmar och för 13 till 18 år högst 2 till 3 timmar.

Har barns skärmtid ökat?

Nej, den har minskat enligt Mediemyndighetens undersökning. För barn mellan 9 och 12 år har tiden med mobil, dator och surfplatta sedan 2022 gått ned med 40 minuter per dag. För 5 till 8 år sjönk den från 1 timme och 57 minuter till 1 timme och 37 minuter.

Spelar barn fler digitala spel än förr?

Andelen som spelar digitala spel har minskat under det senaste decenniet enligt Mediemyndigheten. Bland 5 till 8 år spelade 66 procent 2024, vilket är 7 procentenheter färre än 2022.

När kom tv-spelen?

Sajtens årssidor noterar att Nintendo släppte NES i Nordamerika 1985, att Sony släppte PlayStation i Japan den 3 december 1994 och att Minecraft släpptes officiellt den 18 november 2011.

Källor: Eva Lis Bjurman (Rig, 1980), Sollerö hembygdsförening (Så lekte vi förr), Form/Design Center (Stadslek förr och nu), Wikipedia (Emdrup Junk Playground, Brio), lex.dk (Skrammellegepladsen), 1177 (Barn och fysisk aktivitet), Mediemyndigheten (Småungar och medier 2025, Ungar och medier 2025, pressmeddelande 23 september 2025).

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen