Radion i hemmet började som en liten kristalldetektor med hörlurar och blev på två decennier familjens mittpunkt. När Radiotjänst sände sitt första program den 1 januari 1925 fanns det 39 808 licenser i hela landet. Tjugo år senare hade den vuxit till 1 827 756 licenser.
Den här sidan följer radions väg in i svenska hem med siffror som går att kontrollera. Du får licensernas tillväxt som diagram, en jämförelse mellan priser då och vad beloppen motsvarar i dag, en liten räknare för lyssnartid och en genomgång av vanliga missförstånd. Källorna är statliga utredningar, Sveriges Radio, Ericsson, Postmuseum och museer. Där de går isär står det.
Kort svar: Radion blev hemmets hjärta i Sverige mellan 1925 och 1940-talets slut. Radiotjänst började sända den 1 januari 1925 med 39 808 licenser. Tidigt på 1940-talet hade 65 procent av hushållen en radio och i slutet av decenniet 90 procent. Sverige hade då Europas högsta radiotäthet. Apparaten stod ofta i vardagsrummet.
Radion i hemmet i korthet
- Start: 1 januari 1925. Första programmet var en högmässa som Sven Jerring annonserade klockan 10.55.
- Licens: 12 kronor det första året och 10 kronor per år från 1926.
- Licenser: 39 808 vid starten, 666 368 i slutet av 1933 och 1 827 756 den 30 september 1945.
- Hushåll: 65 procent tidigt på 1940-talet och 90 procent i slutet av decenniet.
- Lyssnartid: två till tre timmar om dagen vid andra världskrigets början enligt Museum för intelsen.
- Apparaten: kristalldetektor utan elström på 1920-talet och Radiola med inbyggd högtalare från 1928.
- Konkurrensen: tv från 4 september 1956 och Hylands hörna i tv från 3 oktober 1962.
Tidslinje för radion i svenska hem
- Maj 1923Svenska Radioaktiebolaget börjar sända i Stockholm. Samma år ger riksdagen ett enda bolag ansvar för all rundradio.
- 1 januari 1925Radiotjänst sänder sitt första program från Telegrafverkets lokaler på Malmskillnadsgatan 30, i en studio på 70 kvadratmeter. Licensen kostar 12 kronor.
- 1926Licensen sänks till 10 kronor per år. Middagssändningarna utökas till en halvtimme.
- 1928Radiotjänst flyttar till Kungsgatan 8. De första skolradioprogrammen sänds och den första lyssnarundersökningen ger omkring 150 000 svar. Radiola får inbyggd högtalare.
- 1931Grammofonskivor tas i bruk och sändningarna är inte längre helt direkta.
- 1933Sändningarna når ungefär åtta timmar per dag. Vid årets slut finns 666 368 licenser.
- 1938Astrid Kindstrand blir första kvinna att läsa nyheter i radion, vilket väcker upprördhet.
- September 1939Radion är först med att rapportera tyska invasionen av Polen. Radiotjänst får en central roll i nyhetsförmedling och mobilisering.
- 1939Det första rådgivningsprogrammet för sociala frågor sänds. Rådgivare är Anna Lisa Söderblom.
- 1940Radiola 404 V säljs för 290 kronor under försäljningens första år.
- Tidigt 1940-tal65 procent av hushållen har radio.
- 30 september 1945Antalet licenser är 1 827 756.
- Slutet av 1940-talet90 procent av hushållen har radio.
- 1955P2 blir Sveriges andra radiokanal.
- 4 september 1956De officiella tv-sändningarna inleds från Nacka.
- 1957Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio.
- 8 mars 1961Radio Nord börjar sända från fartyget Bon Jour i Östersjön.
- 3 oktober 1962Hylands hörna sänds i tv för första gången efter att ha börjat som radioprogram.
- 1964P3 blir permanent som tredje radiokanal.
- 11 juni 1972Sven Jerring avslutar Barnens brevlåda efter 1 785 avsnitt.
Från kristalldetektor till rörapparat
Under 1920-talet var kristalldetektorn vanlig i svenska hem, eftersom den inte behövde någon elström. Apparaterna kunde köpas färdiga eller som byggsatser. Tidningar tryckte ritningar för den som ville bygga själv.
Senare kom rörapparater med högtalare som ersatte hörlurarna. Svenska Radioaktiebolaget, bildat 1919 av bland andra L M Ericsson, AGA och ASEA, ville bli landets ledande mottagartillverkare och lanserade varumärket Radiola. Under fabrikens första tio år tillverkades enligt Ericsson mer än 150 000 Radiola-apparater. År 1928 fick modellerna inbyggd högtalare.
Radiola 404 V från 1940 visar hur långt tekniken hade kommit. Den hade sex rör och tog emot lång-, mellan- och kortvåg. Utgången var 3,5 watt och den vägde 12,7 kilo i en bordsmodell av trä med bredden 47 centimeter.
Priset var 290 kronor under försäljningens första år, enligt Radiomuseum.org. Beloppet motsvarar i dag cirka 9 176 kr i dagens penningvärde. Uppgiften om priset bygger på en enda källa.
Så många fick radio
Licenserna visar hur snabbt mediet spreds. Från 39 808 den 1 januari 1925 steg antalet till 666 368 i slutet av 1933, nästan 17 gånger så många på åtta år. Därefter gick det långsammare. Medeltalet för 1943 var 1 680 388 licenser.
Sverige hade vid andra världskrigets början den högsta radiotätheten i Europa. Tidigt på 1940-talet hade 65 procent av hushållen en radio. I slutet av decenniet var andelen 90 procent. Siffrorna kommer från en doktorsavhandling vid Linköpings universitet om radions rådgivning.
| Tidpunkt | Licenser | Källa |
|---|---|---|
| 1 januari 1925 | 39 808 | SOU 1946:1 och proposition 1935:164 |
| Slutet av 1933 | 666 368 | Proposition 1935:164 |
| Slutet av 1934 | cirka 730 000 (beräknat) | Proposition 1935:164 |
| 1937 | cirka 1 miljon | Arvidsjaurs radioamatörklubb med hänvisning till Filmarkivet |
| 1943 (medeltal) | 1 680 388 | SOU 1946:1 |
| 30 september 1945 | 1 827 756 | SOU 1946:1 |
Licensen var statens sätt att finansiera radion utan reklam. Enligt 1927 års avtal fick Radiotjänst 3,30 kronor per licens för de första 500 000 licenserna. För varje licens därutöver var andelen 1,65 kronor.
Under åren 1925 till 1933 sjönk Radiotjänsts andel av licensintäkterna från 38 till 28,2 procent. Bolaget fick en mindre del trots fler lyssnare.
Licensen då och nu
Licensen kostade 12 kronor det första året och därefter 10 kronor per år. Tio kronor 1926 motsvarade cirka 357 kr i dagens penningvärde. Radiolicensen var därmed en årlig utgift som en hushållskassa märkte av.
| Vad | År | Pris då | Motsvarar i dag |
|---|---|---|---|
| Radiolicens, ett år | 1926 | 10 kronor | cirka 357 kr i dagens penningvärde |
| Radiola 404 V | 1940 | 290 kronor | cirka 9 176 kr i dagens penningvärde |
Omräkningen bygger på SCB:s konsumentprisindex via sajtens prisomräknare. Du kan själv räkna om andra belopp i prisomräknaren.
Vad man lyssnade på
Programmen skulle både bilda och roa. Söndagarna började med högmässa. Året 1928 sändes de första skolradioprogrammen. Samma år kom den första lyssnarundersökningen som fick omkring 150 000 svar.
Sven Jerring var rösten som många förknippade med radion. Han arbetade nästan 50 år vid Radiotjänst och senare Sveriges Radio och kallades Farbror Sven. Barnens brevlåda hade premiär 1925 och avslutades den 11 juni 1972 efter 1 785 avsnitt, vilket då var världens längst körande radioprogram.
Från och med 1925 kommenterade Jerring Vasaloppet varje år. Nyheterna kom att väga allt tyngre. Astrid Kindstrand blev 1938 den första kvinnan som läste nyheterna. Det väckte upprördhet.
Radion blev också ett rådgivande medium. Mellan 1939 och 1968 sände Radiotjänst och senare Sveriges Radio brevlådeprogram för sociala och personliga frågor. Programmet Människor emellan, som Lis Asklund ledde, sändes mellan 1956 och 1968 och breven kom för det mesta från kvinnor. Hushållen skrev ofta om känsliga ämnen.
Sändningstiden växte i takt med intresset. Enligt en tabell i UR:s historik över Radiohuset växte sändningstiden från 1 641 timmar under det första året till 4 773 timmar 25 år senare. För 1930 och 1940 var siffrorna 2 910 respektive 3 649 timmar. Uppgifterna bygger på en enda tabell.
Radion under kriget
I september 1939 var radion först med att rapportera den tyska invasionen av Polen. Det var Radiotjänst som under kriget förmedlade nyheter och mobiliseringsbesked.
Nyhetssändningarna drog flest lyssnare under krigsåren. Enligt Museum för intelsen lyssnade en genomsnittlig svensk två till tre timmar om dagen. Ungefär en tredjedel av svenskarna tog också in utländska stationer i närheten.
BBC från London var mest populär och därefter kom sändaren i Berlin. Båda sände program på svenska för att påverka den svenska opinionen. Radion var statskontrollerad och fungerade i hög grad som statens informationskanal. Uppgiften om lyssnartid och utländska stationer bygger på en enda källa.
Räkna ut din familjs lyssnartid
Hur många timmar radio blev det
Museum för intelsen anger två till tre timmar per dag för en genomsnittlig svensk vid andra världskrigets början. Välj antal år och timmar per dag.
När tv och nya kanaler kom
De officiella tv-sändningarna inleddes den 4 september 1956 från sändaren i Nacka. Radiotjänst stod bakom dem. Regelbunden programverksamhet kom i gång året därpå när bolaget bytte namn till Sveriges Radio. Den 12 januari det året hade Kvitt eller dubbelt premiär i Sveriges Radios tv.
Radion fick konkurrens på två håll. Den 8 mars 1961 började Radio Nord sända från fartyget Bon Jour på internationellt vatten. Sveriges Radio fick därmed en kommersiell konkurrent. Den 3 oktober 1962 flyttade Lennart Hyland sin soffa från radion till tv.
Radiohuset i Stockholm stod klart just när tv vann publik. Personalen började flytta in 1961 och tv-huset sköts upp. Radion fortsatte med nya kanaler. P2 hade startat 1955 och P3 blev permanent som tredje kanal under 1960-talet. Samma höst sändes Svensktoppen första gången, den 13 oktober.
Så blir det ofta fel om radions tid
Alla hade radio redan på 1930-talet
Licenserna hade nått 666 368 i slutet av 1933 men andelen hushåll med radio anges till 65 procent först tidigt på 1940-talet. Spridningen tog två decennier.
Tv slog ut radion direkt
Radion förlorade rollen som samlingspunkt men fick nya kanaler. P3 blev permanent som tredje kanal under 1960-talet och Svensktoppen startade samma decennium. Sveriges Radio fortsatte sända i flera kanaler.
Svensk radio var alltid reklamfri
Finansieringen kom från licenser och inte från reklam. Radio Nord sände dock kommersiellt från ett fartyg i Östersjön. Kommersiell närradio återinfördes genom 1993 års lag med licenser som auktionerades ut.
Där källorna går isär
| Fråga | Vad källorna säger | Så ska det läsas |
|---|---|---|
| Anställda 1925 | Sveriges Radio: sju anställda. UR:s historik över Radiohuset: 15 anställda 1925. | Skillnaden kan bero på vem som räknas som anställd. Redaktionen väljer inget tal. |
| Licenser vid starten | SOU 1946:1: 39 808. Arvidsjaur: 40 000. | Det avrundade talet och det exakta stämmer med varandra. |
| Tv-start | Sveriges Radio, Ericsson och sajtens årssida: 1956. Store norske leksikon: regelbundna sändningar 1957. | Officiella sändningar började 1956 och regelbunden programverksamhet 1957. |
| Radiolicensens slut | Postmuseum: radiolicensmärken användes från 1928 tills systemet avskaffades 1962. | Redaktionen har inte funnit en andra källa och skriver inget mer om det. |
Radions år i årssidorna
Sajtens årssidor visar radions och tv:ns utveckling månad för månad. Tv-starten finns på sidan för 1956 med datum och sändare. Radio Nord finns på sidan för 1961 bland årets övriga händelser. Hylands hörna och Svensktoppen finns på sidan för 1962 bland årets övriga händelser. Varje årssida har också löner och priser omräknade till dagens penningvärde.
Decennierna finns samlade på 1940-talet, 1950-talet och 1960-talet. Alla år samlas i översikten Vad hände det året.
Vanliga frågor om radion i hemmet
När började radion sända i Sverige?
Radiotjänst sände sitt första program den 1 januari 1925, en högmässa som Sven Jerring presenterade. År 1923 hade riksdagen gett ett enda bolag ansvaret för rundradion.
Vad kostade radiolicensen?
Licensen kostade 12 kronor under det första året och därefter 10 kronor per år. Den betalades av den som hade en mottagare. Intäkterna delades mellan staten och Radiotjänst. Licensen var därmed en fast årlig kostnad för hushållet.
Hur många svenskar hade radio?
Vid starten fanns 39 808 licenser och under de följande två decennierna växte antalet till 1 827 756 licenser. Tidigt på 1940-talet hade 65 procent av hushållen en radio och i slutet av decenniet 90 procent.
Vad lyssnade man på i radion förr?
Programutbudet blandade bildning och nöje. Söndagarna började med högmässa. Det fanns skolradio från 1928, barnprogram som Barnens brevlåda, musik, nyheter och rådgivningsprogram. Sändningstiden växte från 1 641 timmar under det första året till 4 773 timmar 25 år senare.
Lyssnade svenskarna på utländska stationer under kriget?
Ja, ungefär en tredjedel av svenskarna tog enligt Museum för intelsen in utländska stationer i närheten. BBC från London var mest populär och därefter kom sändaren i Berlin.
Försvann radion när tv kom?
Nej, men rollen ändrades. De officiella tv-sändningarna inleddes den 4 september 1956 från Nacka. Hylands hörna flyttade från radion till tv i oktober 1962 men radion fortsatte i nya kanaler.
Källor: Sveriges Radio (Key moments in Swedish Radio history), SOU 1946:1 och proposition 1935:164 via lagen.nu, Linköpings universitet (Råd i radion, 2007), Museum för intelsen, Ericsson (SRA och Radiola), Kulturen i Lund, Postmuseum, UR (Radiohuset), Arvidsjaurs radioamatörklubb, Wikipedia (Sven Jerring), Radiomuseum.org (Radiola 404 V), Store norske leksikon och sajtens årssidor.



