1951 fick svenskarna känna på den värsta prischocken sedan krigsåren: Koreainflationen drev upp priserna med hela 16 procent på ett enda år. Som tröst blev kaffet äntligen fritt efter elva års ransonering – och Lennart Hyland började snurra sin Karusell i radion.
Året 1951 i korthet
- Statsminister: Tage Erlander (S). Statschef: kung Gustaf VI Adolf.
- Inflation: cirka 16 procent (SCB) – Koreainflationen.
- Penningvärdet: 100 kronor år 1951 motsvarade cirka 2 009 kr i dagens penningvärde.
- Svenska mästare i fotboll: Malmö FF. I ishockey: Hammarby IF.
Det hände i Sverige 1951
- Religionsfrihetslagen antogs – för första gången fick svenskarna full rätt att lämna Svenska kyrkan utan att gå med i något annat samfund. En milstolpe på vägen mot det moderna, sekulära Sverige.
- Kaffet blev fritt: efter elva år försvann äntligen kafferansoneringen – en av de sista kvarlevorna från beredskapsåren, och sannolikt den mest efterlängtade att bli av med.
- Koreainflationen: världskonjunkturens råvarurusning i Koreakrigets spår exploderade i svenska butikshyllor, och riksdagen tvingades till skattehöjningar för att dämpa köpkraften.
Det hände i världen 1951
- Koreakriget låste sig kring 38:e breddgraden, och general MacArthur avskedades av president Truman efter att ha velat utvidga kriget.
- I Europa undertecknades Kol- och stålgemenskapen – det första fröet till dagens EU.
Musiken 1951
Hösten 1951 hade Karusellen med Lennart Hyland premiär i radion – programmet som snart skulle få hela Sverige att sitta som klistrat vid apparaterna och som redan påföljande vinter skulle skapa landets första riktiga medieyra.
Sporten 1951
Malmö FF tog sitt andra raka SM-guld och Hammarby vann hockeyn – Bajens åttonde och, som det skulle visa sig, sista SM-guld på herrsidan under hela 1900-talet. I Italien sköt Gunnar Nordahl AC Milan till ligatiteln som seriens skyttekung.
Vardagen 1951
Två saker förändrade vardagen 1951: kaffet och semestern. När kafferansoneringen föll efter elva år firades det med kafferep över hela landet – konsumtionen sköt i höjden och surrogatpaketen försvann från hyllorna för gott. Och från den 1 juli fick alla arbetare tre veckors lagstadgad semester i stället för två – en extra vecka som gjorde bilsemestern, campingen och sommarstugedrömmen till hela folkets projekt. Baksidan: Koreainflationen åt upp en rejäl bit av lönekuvertet.
Vad kostade det 1951?
Sexton procents inflation gör 1951 till ett av 1900-talets värsta prisår – bara krigsåren och 1970–80-talskriserna kommer i närheten. En hundralapp 1951 motsvarade cirka 2 009 kr i dagens penningvärde, och en tjuga (cirka 402 kr i dagens penningvärde). Jämför i prisomräknaren.
Visste du att …?
- … vissa yrken redan hade längre semester? När tre veckor blev lag för alla 1951 hade gruvarbetare och nattarbetare redan haft det i flera år – och den som arbetade med röntgen hade rätt till hela sex veckor, av strålskyddsskäl.
- … kaffet var den sista stora kristidsvaran? När kupongerna slopades 1951 hade svenskarna levt med kaffebrist i elva år, med bara ett kort friårsavbrott efter freden.
Kända personer födda 1951
1951 föddes hockeylegendaren Börje Salming (17 april), skådespelaren Stellan Skarsgård (13 juni) och simmaren Gunnar Larsson (12 maj) – liksom Sting (2 oktober), Robin Williams (21 juli) och Phil Collins (30 januari).
Vanliga frågor om 1951
När blev kaffet fritt i Sverige?
1951, efter ransonering ända sedan mars 1940 – med ett kort avbrott 1945–47 innan valutakrisen tvingade tillbaka kupongerna. Kaffet var därmed en av de allra sista beredskapsransoneringarna att försvinna.
Vad var Koreainflationen?
Prischocken i Koreakrigets spår: världens råvarupriser rusade, och i Sverige steg priserna med omkring 16 procent under 1951 – det värsta inflationsåret mellan andra världskriget och 1970-talet.
När infördes tre veckors semester?
Den 1 juli 1951, genom en utvidgning av semesterlagen. Två veckor hade gällt sedan 1938; fyra veckor kom 1963 och fem 1978.
Fortsätt tidsresan i översikten över alla årtal.