När den första bokbilen började rulla genom Sverige på 1950-talet förändrades landsbygdens kulturliv i grunden. Plötsligt kom litteraturen direkt till gårdarna, och varje besök blev en händelse som hela byn samlades kring. Barn sprang över gårdsplanerna, vuxna kom vandrande från sina hus, och stämningen steg redan innan dörrarna öppnades. För många kändes det som rena bokmässan när bussen kom, eftersom bokbilen gav en helt ny tillgång till berättelser, kunskap och drömmar.
Vägen till boken,videoband. Manus: Margareta Rosencrantz, Foto: Arne
Lagercrantz. Källa: Malmö Stadsarkiv, Malmö Stadsbibliotek
De första turerna med bokbilen, en idé som tog fart
Bokbussen har sin ursprungliga form i Borås, där den första filialbussen började köra 1948. Men bokbilen tog snabbt fäste även på andra håll i landet. Malmö blev tidigt en viktig aktör, och en känd bild från 1951 visar Malmö stadsbiblioteks bokbuss stående i Lerhamn med en lång kö av förväntansfulla barn och ungdomar framför sig.
När människor såg bussen närma sig uppstod en rörelse i hela byn. De som redan läst veckans böcker gick dit med dem under armen, medan andra kom för att leta efter sina nästa äventyr. Idén bakom bokbilen var enkel men kraftfull: om inte alla kunde ta sig till biblioteket, skulle biblioteket komma till dem.
Böckerna som öppnade världen
När man klev in i bokbilen möttes man av hyllor fyllda från golv till tak. Där fanns barnböcker, romaner, deckare, kokböcker, faktalitteratur och klassiker – allt omsorgsfullt valt för att passa både unga och gamla.
Barnen kastade sig över hyllorna och letade efter de färgstarka omslagen. De vuxna bläddrade, valde, rekommenderade och pratade om sina senaste läsupplevelser. Samtidigt hjälpte bibliotekarien – som också var chaufför – alla att hitta rätt. Den rollen var mer än ett jobb; det var ett förtroendeuppdrag som fyllde varje besök med värme, samtal och gemenskap.
Bokbilen som social mötesplats
Vad som gjorde bokbilen så betydelsefull var inte bara böckerna. Den skapade också ett naturligt möte mellan grannar, barnfamiljer, äldre och ungdomar. Här bytte människor tips, här pratade de om vardagsliv och framtidsplaner, och här fick barnen uppmuntran att fortsätta läsa.
Många vittnar om hur bokbilen blev deras första kontakt med världar långt bortom byns gränser. Genom de böcker som fordonet tog med sig kunde de resa i fantasin, upptäcka nya ämnen och inspireras till egna drömmar. Det är därför minnena av bokbilen fortfarande är så starka hos dem som växte upp under 1950-talet.
Ett kulturarv som fortfarande rullar vidare
När staten började stötta verksamheten på 1960-talet växte bokbussarna snabbt. Men det var pionjäråren under 50-talet som formade magin. Det var då bussen blev mer än bara ett bibliotek på hjul. Den blev ett tecken på omsorg, jämlikhet och nyfikenhet – och ett bevis på att kultur kunde nå långt utanför stadsgränserna.
Även om dagens bokbussar moderniserats är arvet efter den tidiga bokbilen tydligt. Den visade att tillgång till litteratur kan förändra både individer och hela bygder. När bussen svängde in över grusvägen hände något. Det blev liv, värme och förväntan. Det blev en stund där allt kändes möjligt.
Dagens bokbil i Malmö
”Biblioteksbussen kör endast riktade turer till anpassade skolor och dagliga verksamheter.”
”Biblioteksbussen arbetar gentemot bibliotekens prioriterade målgrupper. Bussen besöker specialförskola för barn med flera olika funktionsnedsättningar, anpassade grundskolan och anpassade gymnasiet samt dagliga verksamheter.” – Malmö Stadsbibliotek
Bild: Malmö Stadsbibliotek